"OfferHörnan"

Just i detta nu sitter jag och funderar på vad "glädjen med livet" är för jävla skitfras?
Livet är tungt, motarbetat och ensamt.
Glädje?
Vart?

Kanske livet inte är så jävla trist och hemskt... Kanske är det det?
Helvetet? Är det där jag befinner mej just i detta nu?
Ibland mår jag bra ibland mår jag dåligt - just nu har jag målat in mej själv i ett kolsvart "offerhörn". - Vi kallar det för "offerhörnan".
Där sitter jag och känner mej ensam.
Jävligt ensam.
Ensam ensam ensam ensam.
Kanske inte är så förfärligt ensam hela tiden - fysiskt sett.
-Den inre känslan är dock densamma: ensam ensam ensam ensam ensam ensam ensam.
Nu menar verkligen inte jag att jag känner mej "singelensam"! Nej, denna känsla är låååångt djupare än så.

Ja, egensinnet är för tillfället min bästa vän. Egensinnet och jag tjurar ganska bra ihop. Trevligt.

"Efter regn kommer solsken"!
-Just nu känns den frasen ganska löjlig och långt borta. Ändå är det den jag försöker hålla mitt fokus på.
Den är viktig att minnas när jag sitter i min svarta "offerhörna".

"Efter Regn Kommer Solsken" "Efter Regn Kommer Solsken" "Efter Regn Kommer Solsken"

Besöket hos farbror doktorn gick fint.
Gjorde ett EKG som visade jämna och fina hjärtslag, fick ta massor massor massor med prover.
Även en röntgen på hjärnan skulle jag få göra inom kort.
Han trodde absolut att det var någonting som var fel i min kropp då man "knappast får krampanfall av psyket" (som han själv uttryckte det).
Hoppas nu för fan att de hittar ngt så jag slipper fastna i mitt "svarta-offerhörn".

Kram , Puss