Ovanligt näringsintag?. . .

Nu jävlar!
På självaste Guds utnämnda VILODAG har jag haft en energi som i "normala fall" brukar lysa med sin frånvaro!
Känns som om jag typ har tillbringat den senaste veckan med att proppa i mej duracell batterin!
Det är SANT!
-Idag har jag fan varit som duracell kaninen - herself!
Har flängt fram och tillbaka, upp och ned, fått massa saker gjorda - med ENERGI!
*Städat (plockat undan saker, ruskat mattor, dammsugit, dammat pryttlar och ytor, diskat, torkat golv)
*Borstat vovve
*Prommis med vovve
*Tvättat
*Hängt undan höstjackor / plockat fram vintermunderingar
*Varit hem till skedvi där jag blev bjuden på mammas goooooda lasagne och pappa tvättade min bil samt satte på navkapslar på fälgarna
*Krattade lite löv hemma på gården i Skedvi (här ska jag dock INTE skryta med min insats...)

*GYMPAT

Ett och två, hej och hå!

"Normalt" så brukar jag ju, för det mesta, känna mej som "BjörnesMagasinBjörnes" "bäste vän" - Lilla Snigel. . .

Sådär "lojsig", halvdöd och menlös. . . (nej, menlös är jag INTE.... halvdöd och lojsig stämmer iaf)

Gruvade mej som fan för gympan. Har ju känt mej som en smärre geléklump de senaste gångerna/veckorna vad gäller träningen. Antog att det, trotts min känsla av duracellintaget,
inte skulle vara någon skillnad på DEN fronten.

-Någon "måtta" får det väl ändå vara?! Man kan väl inte få känna sig som en "hurtbulle" en HEL dag heller?! . . .

Åh jo, TYDLIGEN!

"Duracell kaninen" uppenbarade sig även DÄR!

FAN vad roligt!

Hoppas att det har vänt nu!

Detta med träningen alltså.

Kommer troligen inte att känna mej som en duracell kanin varje gång men kanske inte som en geléklump heller.

kanske kan vara "lagom" nästa gång...?... eller...?

Nu väntar iaf en välbehövd och välförtjänt dusch! Ser fram emot den.

Sedan är det inte helt omöjligt att jag låter min 88 kilos stolklump pyssla om mina svinhårda muskler. . .

Kram , Puss

Bläsch!

Igår var jag med syster och mamma till stallet där Jullan är och hjälper till.
Hon skulle åka på hoppträning med en av hästarna där och jag och moder var med som lite "assistans".
Vi har ju haft hästar rätt länge faktiskt.
Började med (alltså efter flera års ridning på ridskola och hos "privata hästfolk") att jag, vid 10 års ålder fick ta hem en sköthäst - Vinnie 20 år.
Trots sin ålder så var hon ruggugt pigg glad och busig.
Vinni fick veta en hel del om mej och jag anförtrodde ALLT till mitt lilla russ.
under Vinnie tiden köpte vi även en liten shettis - Isa.
Isa var ett riktigt busfrö men go som fan.
Hur som helst så väcktes en stor vänskap och kärlek mellan mej och hästarna. Mest Vinnie så klart då det var "min" och Isa mest jullans.
Vinni följde mej som en hund. Behövde inte hålla i henne utan dit jag gick gick även Vinnsan.
När jag släppte henne i hagen och skulle gå hem brukade det sluta med att jag, även där, stannade och "lekte" lite med henne... Det var kul. Sprang jag så sprang hon. Satte jag mej i gräset hos henne så stod hon intill mej och betade.
När jag, tillslut, skulle lämna hagen följde hon mej alltid till öppningen och gneggade efter mej.
Lika som när jag kom trampandes på min lilla cykel och ropade hennes namn ner mot hagen vid älven så tjöt hon ett gnägg och kom springande till öppningen.
-BÄSTISAR!

Tyvärr så råkade jag ut för samma sak som så många andra "hästtjejer": började högstadiet och blev kär.
fick en "pojkvän" och Vinnie blev väl lite "ivägen" för min "nykärhet" OCH alla helvetes läxor som jag vid det här stadiet insåg att jag inte riktigt pallade med..
Började fundera STENHÅRT på om jag verkligen var som alla andra.
Visst, jag hade gråtit över mycket, varit arg och pratat en del med Vinnie förut men... -alla är väl ledsna och arga ibland?..
Nu var det iaf äckligt tungt för mej.
Beslutade att Vinnie skulle flytta till en annan tjej som skulle ha henne på foder.
Var nog det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Ångrade mej som fan och jag kan, än idag, faktiskt bli förbannat ledsen då jag tänker på det.
Inte nog med att Vinnie "flyttade" - dagen efter "hästförlusten" gjorde min "pojkvän" slut med mej.
-DAAAAA?!

Nåja, mitt liv rasade inte där.
Killar fanns det GOTT om! Tro mej! Hade ju just börjat högstadiet!...
Där emot var det det där med att orka och klara av allt som alla andra gjorde, kompisar, vara "aktiv" under fritiden och helgerna. . .
*pjuh* var inte meningen att inveckla mej i detta så det skiter vi i för nu.
Återgår till hästarna.

Då jag var 16 (17?) fick jag och julia en D-ponny: GOLDIE.
Vi saknade hästlivet enormt mycket och om vi "DELADE" på arbetet med EN häst så blev det givetvis lite lättare.

Goldie,- jag och syster

Underbar ponny! Men det var lika där, jag tillät alla känslor blomma upp i stallet och på hästryggen. Goldie fick också hon höra många "MaddisHemligheter" men även hon var en fin lyssnare och vän.
Jag började närma mej 18:e året vilket innebar att jag inte skulle få tävla ponny längre. DET i sin tur innebar att det var Jullan det satsades på vad gäller instruktörsträningar och sådant.
Japp, jag var förbannat avundsjuk!
Varför skulle HON få göra det som var skitkul och JAG bara fick mocka skit och rida ute i skogen?!
-Trååååkigt!
Vid detta stadiet hängde allt inte bara på hästar. Nej, här hade jag börjat fundera över VEM jag var?! Vad VILLE jag?!
Skulle jag be om en egen HÄST?
Skulle jag isf ORKA hela ansvaret?... -Troligtvis INTE.
Orkade inte ens med livet som det var där och då.
Resultatet blev att jag INTE hjälpte till alls med "Gullan".
De FÅ gångerna jag gjorde det var det med en enorm ilska, hat, och en tung sorg som jag bara hatade mej själv över att jag kände.
-stämplade mej själv med den stora "DuÄrMisslyckad" stämpeln.
Hade ALLTID ångest över att jag kände avundsjuka!
Hatade mej för det vilket ledde till ett fruktansvärt oförskämt beteende!

Nåja, flera år senare började jag rida på ridskola igen faktiskt.
Där föll jag som en fura för Fibblan.
Fibblan var en häst med stor personlighet.
Det var inte eleverna som valde Fibblan, nej - Fibblan valde själv vilka hon gillade.
Jag hade turen att vara en utav få utvalda som verkligen föll i hennes smak.
Kärleken började växa.
Tillslut LED jag äckligt mycket av att se andra rida henne-dra henne i munnen och sparka henne HÅRT i sidorna.
Fibblan var stor, tung och stark. På henne gällde det att inte "rida häst" utan verkligen FÖRSTÅ att ett ekipage är ett EKIPAGE som JOBBAR TILLSAMMANS.

"Fluran"

Jo, slutade med att jag köpte Fibblus (mamma och pappa köpte henne rättare sagt och jag försökte "betala av" en liten peng varje månad).
Nu hade jag börjat jobba på ICA. Mådde inte alls bra och jag funderade på om det var såhär livet skulle se ut för mej? -För ALLTID?...
Ekonomin var, trots jobb och trots att MAMMA OCH PAPPA stod för det mesta (;foder, strö, transporter hit och dit) svår att få ihop.
ORKEN tröt även den (då var mamma ändå en ängel som MOCKADE åt oss de dagar jag jobbade, skötte utsläpp och lunchning).

Livet drog sig mer och mer åt att bli kaotiskt.

Jag var så trött, ledsen, arg, förvirrad över ALLT så jag viste varken ut eller in eller någon stans.

Var nästan ALLTID ledsen i stallet.

HATADE att vara där samtidigt som jag bara kände att det var just DÄR mina känslor kunde få utrymme.

Tryggheten och värmen som hästarna ger är helt sjuk!

Fick jag inte ta in henne i sovrummet?!

Vill ha HÄSTEN och hennes NÄRHET men samtidigt komma JÄVLIGT LÅÅÅÅNGT IFRÅN stallet och all ångest som släpptes lös där inne.

Det är nämligen så det är. Jag har nog alltid mått jävligt dåligt (inte så konstigt då jag nu fått en ADHD diagnos), och då jag inte vågat visa det eller prata om det för någon annan än hästarna så har stallet blivit en plats där min "rutin" är att - äntligen - få släppa fram det svarta som fanns inom mej...

Detta visste jag som sagt inte förens jag hade "brakat" och blivit "sedd". Tyvärr var allt försent då. Jag hade lämnat över henne till syster och helt klippt relationen till hästarna och stallet. Tråkigt nog har jag ALLDELENS FÖR SÄLLAN varit med och tittat på syster (som är en OTROLIGT BRA HOPPRYTTARINNA IDAG och har en SJUKT fin hand med hästarna) då hon tränat och tävlat. Känner en djup ånger över detta men det är förbannat tungt för mej att vistas i den miljön. Trodde att det blivit betydligt bättre efter allt arbete jag lagt ned på mej själv men igår, då jag stod och mockade skit, tog på hästarna och såg syster rida så kom samma känslor tillbaka; avund, ångest, oduglighet och saknad efter hästarnas unika äkthet. . .

Jag har iaf MELVIN nu! -Tack Gud för DET!

Kram , Puss

Bakis. . .

Idag har jag en vansinnigt DåligBra dag.
Ja, kan liksom inte sätt fingret på om det är bra eller inte.
Dåligt var att jag vaknade av att mobillarmet ringde.
Hade ingen aning om VEM jag var eller VART jag var förens efter att ha "znoozat" typ 20 min.

Då blev livet "verklighet". Var jag BAKIS?
-Ja, verkligen!
Bakis som bara faaaaan!!!
Stackars stackars lilla ynkliga mej. Inte hade jag någon där som brydde sig och pysslade om mej heller i min bakfylleångest.
Låg och stirrade, med tom blick, upp i taket en stund. Upptäckte att jag hade en HUND! Melvin låg och "znoozade" han med. . .
Hmm... Fick mej att börja fundera på gårdagen:
Blir man "bakis" av ett gympapass, en morot, en clementin, apelsinjuice och en kopp varm choklad?.. . .
-Nej för helvete!
Jag var antagligen bara jävligt lat eller så var detta beviset på att dagen skulle bli in i helvete "degig"!
Där, mina kära bloggläsare, fick jag jävligt brådis!
Man kan fan inte ligga och tycka bakfyllesynd om sig själv då det inte alls är befogat!
Nej, upp ur sängen, busade lite med vovven så att även han kom ur sin bakfylla (vilket till och med han utsöndrade - "bakfyllevibbar").

Åt min vanliga frulle: limpmackor med smör och kalles (kaviar).
Till det - ett glas juice och medicinen.
Kollade på nyheterna samtidigt som jag gned gaddarna med något som kallas tandborste (äckelord), sedan gick jag ut med Melvin.
Idag trotsade jag det tunga och oaktiva beteendet jag har satt mej för. -Jag gick rundvändan!
Alltså: jag ställde mej INTE på åkern som en bollkastande staty, nej jag GICK med TEMPO den rundan som jag varje dag gick i våras/somras.
-BRA!

Just nu sitter jag och DESPERAT försöker finna mer saker att berätta. . .
Har nämligen en HÖG med disk MITT FRAMFÖR ÖGONEN som bara skriker och gör allt för att vinna min uppmärksamhet. . .
-Jag HATAR nämligen att diska. Tror att det är det TRÅKIGASTE man kan göra.
Hatar även att dammsuga. Detta är inte för att jag tycker det är trist. Nej tvärt om, rätt kul kan jag tycka.
Problemet blir kombinationen Madelene + Dammsugaren.
-Den FASTNAR ju överallt!
Fastnar den inte så dras sladden ur eluttaget.
Detta är saker som lätt utbryter ett hysterianfall och en bedrövlig aggression hos fröken Klockarmats.
Inte bra.
Därför försöker jag dammsuga då jag känner mej någorlunda stabil i humöret.
Idag är alltså ingen dammsugar dag... Vore dock ENORMT välbehövligt. . .

Nåja, disken har vunnit och jag MÅSTE nu ta mej an den.

Kram , Puss

Möte med Anders Bagge

Har hört att det skall vara "nyttigt" för själen att varje dag göra ngt litet "BUS". . .
Vi är på tok för vuxna och på tok för ordentliga idag.
Varför inte följa detta råd och göra livet lite busigare?. . .
Nu snackar vi inga "bus" där man ger sig rätten att bryta mot lagar för att "man skall busa för hälsans skull".
Nej, ge er för guds skull inte ut och kör bilen på fel sida vägen eller ngt sådant nu bara för att ni ska busa lite!

Nu jobbar ju inte jag ännu då jag fortfarande är sjukskriven, men om jag hade jobbat hade mitt dagsbus troligtvis betsått av en "postitlapp".
Tänk er själva om ni jobbade med mej och såg en postitlapp på mitt skrivbord där det står typ:
"MÖTE MED ANDERS BAGGE LÖRDAG KL 20:00". . .
Tror inte att NÅGON skulle undgå en förskräcklig nyfikenhet och tro att jag är på väg att bli superstar!
Helt i onödan liksom! Bara ett "bus".

Ett annat alternativ (för dem med naiv humor):
Åker du mycket hiss? Eller, som jag, kan befinna dej i olika väntrum tillsammans med andra människor då och då?
Ha då en DOLD PRUTTKUDDE i beredskap - kläm till på den vid lämpligt tillfälle (alltså då någon överallsmäktig läkare/chef går förbi) - utbrist där efter: "Jo jo, det kan ju vara svårt att hålla det man inte har i händerna"!

Åter till att vara "poppis":
Du kan även fylla din kalender med MASSA "viktiga" möten och samtal-
Måndag 14:00: date med snygging nr 1.
16:30: date med läckerbit nr 2.
18:00: samtal från SVT.
Tisdag 13:00: radiointervju
16:15 löprunda 1.5 mil
OSV!

Det kan också vara lite kul att gömma en frukt hemma hos någon (som du kanske inte gillar så värst mycket) som kommer att börja lukta snusk som bara den. Snacka om att de blir galna innan de hittar orsaken! *hi hi*

Skicka ett fång blommor till dej själv på jobbet. Lägg till ett kort där det står ngt i stil med att du är det finaste och vackraste gud har skapat typ (Detta skall givetvis framstås vara från någon annan individ som verkar HELT FANTASTISK).

Du kan även bjuda på en MYCKET "exotisk lyxmiddag".
Då gästerna kommer, iklädda sina finaste munderingar, och ifrågasätter Falukorven och makaronerna som du serverar höjer du bara på ögonbrynen och svarar lite "nonchigt":
"öööh....? Denna korven kommer från en liten by i Frankrike och är EXTREMT svår att få tag på. PASTAN i sin tur har jag beställt från Italien och är verkligen unik". . .

Det finns hur mycket skoj som helst att hitta på för att förgylla dagarna!

Ska vi snacka lite knölar nu då?

Igår tyckte även min "Sjuksyrra" att jag nog borde åka och kolla upp den på VC.

Gissa om nerverna körde ett busrace med mej då då?!

Jo, man tackar!

Hon sa att vid stress och liknande kan det uppkomma knölar i halsområdena men då man hittar knölar på sin kropp är det alltid bra att kolla upp dem.

Ringde som en tok till L-hyttans VC men där var det ju helt fucking jävla omöjligt att få svar!

Tack för den televerket!

Bestämde mej för att ägna denna dagen åt att ringa dem, men då jag vaknade och "ansåg" att den krympt lite har jag valt att avakta...

Får se i morgon om den är borta eller fortfarande kvar...

Vet ej om jag har intagit ett förnekelseförsvar eller om knölen faktiskt ÄR på väg bort.

Återstår att se. .

Kram , Puss

Många "borden" men...

Det finns mycket man "borde". . .
Idag t.ex är Melvin i Skedvi.
Jag är alltså hundledig.
Tänkte att det var ett ypperligt tillfälle att, i lugn och ro, sätta sig och läsa lite i studieboken.
Är ju liksom dags att börja arbeta med det slutgilltiga "projektet" snart.

Hur som helst så belutade jag att dagen skulle startas med en vända i massagestolen.
Under tiden som den knådade på min snart sönderknådade rygg började huvudet att spinna så där snabbt igen.
Denna gången spårade jag inte ur och fick ångest, nej nu resulterade "spinnet" i en Barnbok!
Titel och "starten" kom som från ingen stans.
Har länge varit sugen på att skriva en bok men VAD ska den handla om och HUR gör man?...
Jag får olika ideér hela tiden som, tyvärr, inte alls hänger ihop.
Skulle jag skriva en bok på alla dem så skulle det bli lite Schizo . . .
Men NU fick jag en idén och jag började skriva.
Återstår att se vad det blir av detta (Om det blir ngt över huvudtaget...).

Denna förmiddag resulterade i en början till barnbok, ett blogginlägg och inte ett skit NÖDVÄNDIGT plugg!

Attans!

Nu ska jag göra mej i ordning.

Kl 13:00 ska jag träffa IMA (som ska få titta på min knöl), efter det blir det gruppterapi.

Men före detta ska jag träffa kusin vitamin en sväng tänkte jag.

Hon flyttar till Norge den 7:e Nov så jag vill passa på att vara lite med henne.

Kram , Puss

Jobbigt samtal, ny kurs och KNÖL

Idag har det hänt en del.
Träffade studievägledaren idag och vi kom fram till att jag skulle söka en liten "kortiskurs" för att inte bli "stillastående" då "etik och livsfrågekursen" snart är slut.
Det blev en kurs som heter "kommunikation" och är på 50 p.
Kommer att ta fem veckor.
Startar den 22 November (Etik och livsfrågor ska vara klar den 19 Nov) och är klar på självaste julafton.
Hoppas att jag blir antagen bara. . .

plugg Plugg

Sedan hann jag med en fika med kusin Sara och vännen Sofia M!
Trevligt trevligt!
Vi spekulerade i vad vi skulle agera för typ av stofiler på Micke och Sofias halloweenparty.
Visade sig att vi hade en ENORM fantasi!
Förslag som var allt ifrån djävulspinuppor till jordgubbar var uppe på tapeten!
Jordgubbspinuppa kanske?
Imorgon åker vi ev till borlänge och söker ytterligare inspiration. . .

Nåja, efter denna trevliga stund med brudarna var det dags för Psykologmöte med "K".
Hon är förbannat bra alltså..
Jobbig som bara den men skitbra!
hos henne har jag tid varje tisdag mellan kl 17:00-18:00.
Idag klev jag utanför dörren 18:25...
Mycket att prata om. . .
Hon lyssnar på mej, bekräftar mej, ger många bra tips och råd, analyserar mina beteenden och tankar på ett beundransvärt bra sätt
- MEN; hon säger även ifrån och är ruskigt tydlig med att jag måste jobba ÄNDÅ hådare på mitt sätt och beteende i vissa situationer, TÄNKA TILL låååångt innan och MÅNGA GÅNGER då jag, ibland, har en förmåga att "spåra ur".

Nej, man kan verkligen inte säga att hon är en sådan tråkig jävel som sitter och nickar, säger "ja tack" och "amen"!
Hon JOBBAR med mej och DET gillar jag!
Hur fan skulle jag komma någon vart annars?!
Idag talade jag till och med om för henne att hon var jävligt jobbig!
Det var givetvis med glimten i ögat då jag verkligen förstår vad hon menar.
Jag är så glad att hon SER mej!
HÖR ALLT jag säger och "glömmer" inte bort "små saker".
En del saker som jag tar upp kan uppfattas som "små" eller något "obetydliga" på grund av mitt humoristiska sätt att lägga fram dem.
Detta ser psykologerna därför oftast inte som problem då jag själv "suddar ut" det med så mycket "ironi" då jag lägger upp det.
Jobbiga saker som plågar mej men som ändå är för tunga för att framföra med alvar.
Det blir då inte så konstigt att det inte heller tas på alvar.
Detta har hon förmågan att se IGENOM!
TACK GUD FÖR DET!
Jobbigt blir det för mej men förbannat GIVANDE!

Till något annat:
Vad har jag upptäckt nu då?
Jo en KNÖL på halsen!!!!
Vad fint!
Nu har jag väl säkerligen cancer också.
Visade den för "K" och hon sa att jag borde kolla upp den på VC...!!!
KUL!
Ska träffa sköterskan i morgon och låta henne kolla på den.

Skulle inte förvåna mej om det var ngt illa.
Kan inte påstå att jag har haft "flyt" i livet vad gäller min hälsa precis.
Först ett helvete med det psykiska måendet, sedan cellförändringar som oroar en del, en abort - KLART SOM FAN att det är dags för en NY "prövning" nu!. . .
Orkar inte skriva mer om detta för tillfället.
Orkar fan inte bry mej heller om jag ska vara helt ärlig.
Det där får jag ta tag i när jag VET vad det är.
Kan ju lika gärna vara en "fettknöl". Vore väl inget konstigt då jag pendlar i vikten som en jojo.
Återstår att se.

idag är det mycket bra på TV by the way!

Kram , Puss

Möte - Psyk - Möte

Idag har jag en något "stel" dag framför mej. . .
Fy fan vad jag HATAR när jag tar IMPULSIVA beslut och ger mej in i saker som jag inte ALLS vill!
Eller förresten, det jag pratar om nu känner jag mej faktiskt rätt blåst på.
Det krävs MYCKET mer av mej än jag fick uppgifter om då jag blev tillfrågad om detta.
Sånt blir jag jävligt ARG på!
Arg ARG ARRRRG!
Ångesten ser en rejäl anledning till att smyga sig in och ta över mej i situationer som dessa.
Jag är ju skitförbannad på dem som "undanhållit" hela sanningen för mej samtidigt som jag blir hysteriskt galen på mej själv då jag tar på mej saker överhuvudtaget som jag egentligen inte behöver då jag vet att jag har fullt upp med mej själv redan som det är! (pjuh! lång mening)

Stesolid är bara att fetingglömma då jag måste ut och köra bil idag...
Hur fan skall jag stå ut?
klockan är nu 10:30 och denna dagen kommer inte vara över förens TIDIGAST 20:30 ikväll...
Det är tråkigt som fan att känna sig så jävla negativ och nervig som jag gör just idag.
En riktig Bitter-Fitta är vad jag är.
Vill inte vara sådan!

hmmm... Tror att jag skall klä på mej alla kläder fram och bak och ut och in idag.
Varför?
-DÄRFÖR!

Kidnappa mej själv kanske?
Rulla in mej i ett fett lager silvertejp och hänga mej upp och ned i gardinstången?!
Där kan jag hänga hela eftermiddagen och peka finger åt alla nyfikna jävlar som "går förbi".
Så får det bli!

Bitter-Fittornas riksförbund tackar för nu!

Kram , Puss

Åtta år senare...

Idag har varit en mycket speciell dag!
Jag har träffat en helt fantastisk människa som jag inte sett på ÅTTA ÅR!
Då jag konfirmerade mej var Sussie ledare för oss.
Jag föll totalt för henne och vi fick en mycket nära och fin relation.
Jag såg upp till henne och kände en stor tillit till denna varma människa.

Sussie bodde i E-tuna och efter konfirmationen tappade vi kontakten.
Jag sms:ade massa gånger, letade efter henne både här och där i tron om att hon måste ha bytt nr. -Inget resultat.
Tillslut gav jag upp.
Insåg att hon troligtvis inte ville ha kontakt med en liten skit som jag.
Åren har gått och förra veckan kontaktade HON mej!
Hon hade flyttat från E-tuna och bodde nu mera i Falun!

Vi bestämde att vi skulle ses idag, efter att jag hade varit hos psykologGunilla.
12:00 träffades vi - åkte hem till henne där vi tog en kopp kaffe och slog ner rumporna i soffan.
Har aldrig i hela mitt liv varit med om att tiden gått så otroligt FORT!
Slog en kik på klockan (trodde att hon var typ 13-13,30): 15:00 stod klockfan på!!!
Pratade "lite" till och nästa gång jag kontaktade klockan var hon ca 17!
Har man inte setts på åtta år så finns det faktiskt en hel del att prata om.

Hur som helst så är jag jätteglad att ha kontakt med denna fina människa igen och jag ser fram emot många fler kaffestunder framöver!

Kram , Puss!

Äter, skiter och Sover -NOT

Jag är kvinnan som inte alls behöver sömn!

Nej för fan! Jag klarar mej ändå. Dessutom blir jag bara mer och mer aktiv som "HälsoLevnadsMänniska" då jag:

*Inte sover

*Intar TVÅ st limpmackor med smör (extrasaltat) och kaviar på, en påse fruxogodis, en påse pimpim godisar och ett par nävar jordnötsringar till FRUKOST (Denna kost kompenseras med en större mängd läckerol som uppenbarligen får magen att reagera starkt och skjuta ifrån sig alla möjliga varianter av skit under toalettbesöken) (förresten! Har jag talat om att jag är singel?!? -Konstigt?...).

*Kör ett X antal massageprogram i min mya kärlek (stolen)

*Låter den nya, flashiga TV:n roa mej mellan massagepassen

Dessutom kör jag stenhårt på att hålla mej fitt! Jag:

*Är ute och går med Melvin varje morgon kl 6 (+3 timmar... Alltså kl 9) (går ända bort till åkern där jag står ganska still och kastar boll åt min bolltokiga vovve - vilket han tycker är SKITKUL och därav blir både han och jag tillfredsställda med den "prommisen")

*Går hela den långa vägen hem (ca 150m) för att ge melvin frukost OCH - för att inte trötta ut honom av min enorma träningshysteri - lämnar jag honom hemma då jag själv ger mej ut och springer ca 1,5 mil!!! (Fy fan vad jag ljuger!!! Hade detta varit fallet så hade jag antagligen "sprungit" en tur tillsammans med min bil eller ngt)

Jag är VERKLIGEN på väg att rasa ner i ohälsosamsträsket just nu. -FEL IGEN! Jag ÄR redan där!

Nu skiter jag i mitt föregående "Det går inte att köra på MånBantarDag! Man MÅSTE vara taggad för att kunna ändra sina olater"! Nej, nu snackar jag emot mej själv! Imorgon då SKA jag göra en radikal ändring! Än är det inte försent, men fortsätter jag som jag gör nu så kommer mina ALLA kilon, som jag har skakat av mej under våren/sommaren, att vara tillbaka innan mitten på November! Bara för mej att välja nu: Ta tag i detta NU eller agera GRIS med äpple i munnen på årets julbord.

Valet är INTE svårt. Svårigheten ligger i att BRYTA de dåliga LatVanorna jag satt mej in i.

Ikväll ska jag iaf på gympan. Här kommer faktiskt en SANNING: Jag har inte missat ett enda pass! Gått varje Torsdag och söndag sedan det startade och det ska jag fan i mej fortsätta med!

Kom SKITGÄRNA med tips till mej! motivationstips, träningstips, mattips - ja alla möjliga tips är välkomna! Nu skall tjuren ridas in oavsett om jag är "taggad" eller ej!

Kram , Puss(T)

Svär svär svär svär ****

Orkar inte skriva alla fula ord jag kan (är så jävla väluppfostrad så jag KAN egentligen inga fula ord.... ?) men ni kan väl tänka er hela den *SvartaGrodanRamsan* istället!?
Nu har jag inte sovit ordentligt på ÖVER en hel jävla vecka!
Är trött, sur, grinig och JÄVLIGT MATT!

Ryktet går om att det är "fullmåne". . .
-SO WHAT?!
Ska det sabba sömnen i hur lång tid som helst då?!
INGENTING är bra med sömnbrist!

Ibland är det just vid sömnbrist som jag kommer på mina briljanta idéer
Denna gången har jag inte ens gynnats av det!
-AAAAAAAARRRRRRRGGGGGGGGGGGGGGGHHHHHHH!
Tankarna spinner på som bara den där inne bakom svålen. Själv hinner jag inte alls med!
BLAHA BLAHA BLAHA.
-Spyr små och stora zzZZzzzzZZzzzzZzzzzzzzZZZZZZzzz så fort jag öppnar munnen.
Ställer klockan på kvart över åtta och går då upp för att INTE vända på dygnet och för att INGEN skall komma och säga: "klart du inte kan sova på nätterna om du sover på dagarna".
Förut, när jag inte sov på nätterna, tillät jag mej själv att ta en "dagsvila" då jag var så otroligt trött.
Sanningen att säga så ÄR det verkligen SVÅRT som FAN att hålla sig ifrån dem då man inte har sovit under nätterna, MEN det gör själva "NattSovarBekymmret" BETYDLIGT värre.
Därför har jag, sedan i våras, börjat avstå "dagsvilan" så att jag själv inte "matar" min egen "NattVakenhet" mer än jag redan gör med den okontrollerade tankeverksamheten som ibland - fortfarande - väljer att köra sitt eget race.

Äsch!
Nog om detta!

Åter igen fick jag VN (högsta betyg) på min senaste inlämningsuppgift!
-FY FAN VAD JAG ÄR BRA!!!
Nu har jag fått högsta betyg på alla uppgifter i kursen hittills.
Endast EN -SLUTUPPGIFTEN- kvarstår.
Då min lärare skrivit att jag legat på en N-VN nivå i de två senaste (men hon har tyckt att det lutat mest åt VN och därför satt just DET - VN) uppgifterna så gäller det nu att jag verkligen skärper mej för att få det även på slutuppgiften.
Jag måste få en mer "flytande" text menar hon, och inte bli för "fragmatisk" som jag har en tendens att bli.
Förstår precis vad hon menar med det men det är verkligen SVÅRT!
När man skriver om Etik och Moral är det ganska lätt att man återkommer till sin åsikt ganska ofta även då fallexemplen varierar.
Det är ju så; JAG står ju för MIN etik och moral.
Sedan skall man få insikt i alla möjliga olika tankesätt och synsätt men samtidigt lägga sina EGNA värderingar i de olika alternativen.
Blir då lätt att man återkommer till lite samma samma...

Ska iaf jobba stenhårt på att nästa text får ett flow utan dess like! ;o)

Är jag nöjd med min nya stol då?...
-OM!?
Gissa om det är ruggigt vardagslyxigt att ha en alldelens egen massör hemma?!

Det är dock som jag trodde: går inte att jämföra med den mänskliga massagen då man får den "tryggande" och personliga kontakten som inte stolen har förmågan att ge.
Men som lugnande och spänningsupplösande komplement är den helt sjuk!

Gissa om jag känner mej trygg och ompysslad då jag (sent sent sent på kvällen) släcker ner ALL belysning i lägenheten, tänder levande ljus, drar på mej duntofflorna, sätter mej i stolen med - endast - ett duntäcke över mej och låter stolen köra ett 15 minuters massageprogram, för att sedan krypa ner i sängen?!?!
Ahaaaa, det är UNDERBART!
Anser att jag gjorde ett kap då jag investerade i denna stol.
För min personliga hälsa så var detta extremt nödvändigt har jag insett.
Ångrar mej inte en sekund, och även om jag får leva ett ännu fattigare liv nu så var detta fan värt var enda krona!

Inne på min tredje dag med mensen nu för den som är intresserad av det.
piss, skit och prutt vad jag INTE gillar denna kvinnliga åkomma.
Jag som skulle börja ett "nytt och hårdare" liv kan bara säga:
KISS MY ASS!
Nej, det verkar vara helt jävla omöjligt!
Kilona faller ner över mej som snön fallit på stockholmarna (ellerhur hade det kommit snö där under veckan?)!
Hur kan det vända så tvärt?!
Vissa perioder (ja, jag kan inte skylla detta på mesen hur gärna jag än vill. har nämligen inte haft mens i en och en halv månad!) har jag total matångest.
Eller, jag är alltså inte hungrig. inte ens sugen.
Äter för att jag måste och då äter jag "lagom" och ganska bra saker.
Sedan smäller det till och jag blir ett matmonster:
Allt går ner, hela tiden, spelar inte så stor roll vad det är så länge det INTE är nyttigt eller osött.
"lagom" finns inte heller i denna del av matperiodsvågen.
Nej här gäller ordet: ALLT!

Att hålla på och fjanta med: "på måndag DÅ ska det bli annat" är ju, som jag märkt, bara att FETGLÖMMA!
Man kan inte hålla på med dessa jävla "MånBantarDagar".
Nej, man måste själv (iaf JAG fungerar så) känna sig inspirerad och driven till att ändra på situationen.
Det gör jag tydligen inte nu så det får helt enkelt vänta tills den "inspirationen" kommer.

*MensMadde tackar för nu*

Kram , Puss

Oh MG!. . .

Vad har jag GJORT???!
Eftersom jag inte har någon mobil med fungerande kamera för tillfället så blir det stora brister på bilder här...
(Enligt mamma så har jag aldrig varit spec duktig på att bjussa på bilder i denna blogg. . . hmm... får bli bättring!)
Gissa vad jag NU har gjort?!?
-Jag har köpt denna:

Japp, helt rätt - det ÄR en MASSAGESTOL!!!!

Har varit en dröm för mej, så länge jag kan minnas, att jag - någon gång i mitt liv - skulle vara ägare till en sådan.

Eftersom jag har en ekonomi liknande ett hån så har detta, givetvis, bara varit en liten fantasi.

Denna fantasi fick mej att (av någon anledning) gå in på blocket för att "bara kolla" vad en sådan BEGANGNAD stol låg i för prisklass.

-Som jag trodde: de ligger way too high för mej och min "plånis".

MEN på blocket - i Dalarna - fanns just denna stol.

Priset var långt under de andra stolarna som jag hade sett och då det ingenstans i annonsen stod att den var trasig, möglig eller liknande var jag ju bara TVUNGEN att ringa på den.

Jo, den fanns kvar men det var redan två andra som ringt på den.

Då jag bodde NÄRMAST åkte jag hem till skedvi - (i ett försök att smöra till sig lite muskler och "backup" av pappa) lagade mat till mammsen och pappsen som de kunde äta då de slutat jobben -och mycket riktigt: PAPPA ställde upp och följde med mej!

-TUSEN TACK PAPPS!

.

Stolen är knappt använd, ser ut som ny och köpt genom en akupunktörsklinik!

-RIKTIGA GREJOR med andra ord!

Mannen som jag köpte den av hade införskaffat sig den då han hade enorma problem med sin rygg. Ett hopp om att massage skulle hjälpa.

Då han, kort efter stolsinköpet, fick besked om att det var kotor i hans rygg som låg fel och inte kunde hjälpas med massage blev stolen stående.

NU hade han bestämt sig för att sälja den då den var "ivägen".

.

Ja, en utav mina materiella DRÖMMAR har alltså gått i uppfyllelse nu.

frågan är bara: Hur klokt var detta?

De pengar jag betalade denna för var pengar som jag sparat under en MYCKET LÅNG tid för att vi skulle åka till Thailand på semester.

Då det nu inte blir någon Thailandsresa förens NÄSTA år så har jag känt en enorm trygghet i att det faktiskt fanns 5000:- sparade ifall något händer (bilen kan gå sönder eller vad som helst).

5500:- Var nämligen vad jag fick ge för denna DRÖM.

Stolen kostar, i NYPRIS, 15900:- (!!!)

.

Nej, nu tänker jag INTE ha ångest för detta!

Alltså, massage för mej, är det absolut bästa som finns.

Jag blir så otroligt LUGN och AVSLAPPNAD av massage att jag, under MYCKET LÅNG TID, har prompat på att det BORDE vara en medicinsk RÄTTIGHET för patienter med ångest, oro och eller stresssymptom!

För min del är stesolid INGENTING jämfört med en massagebehandling!

Att, i första hand, skriva ut regelbunden massage istället för droger till människor med ångestdiagnoser borde vara en självklarhet!

Nu är inte det en självklarhet och, som alla vet, så är det SNUSKIGT DYRT med massagebehandlingar.

.

Jag vet inte om en STOL kan ersätta den MÄNSKLIGA massagen, MEN då jag totalt slumpmässigt kastades över detta unika erbjudandet kunde jag inte motstå att testa!

.

Stolen är tung!

Helvetiskt tung!

88 KG!

Orkade inte bära in den igår så den står just nu hemma hos mor och far på en släpkärra.

Väntar nu på att systerysters pojkvän, Daniel, ska komma hem från jobbet så att kanske han och pappa kan konka in den.

.

Då stolen just nu står hemma i skedvi i ett garage kan jag inte låta bli att fundera över hur mycket pengar (för MEJ är det massa mycket pengar just nu även då det är gratis om man ser det till vad den egentligen kostar) jag har gett för en STOL!!!??

Grejen är att ikväll, när jag kommer hem från gympan - är nyduschad - trött och mör i kroppen, sätter mej i min stol och låter den utföra ett massageprogram på min kropp så kommer jag sääääkert att känna mej mycket nöjd med min investering!. . .

.

Återkommer. . .

.

Kram , Puss

Mitt liv som BJÖRN!

Nu, IDAG, tar jag det första menspillret (på p-pillerkartan) för denna månad!
Gissa om jag är lika bitchig, sur och otrevlig som jag ser ut?!

SVAR: Japp, precis så är det!

Känner mej STÖRRE än en barbapappa
Snäsig, arg och bitsk som lilla My i mumintrollen
Hungrig som en björn som förbereder sig för vintervilan
och tjurig som en åsna!
.
Samtidigt har jag en något befriande känsla i kroppen och jag kan inte, trots allt PMS-bekymmer, undgå ett litet ljus i min själ!
Jag har, IDAG, lämnat in ytterligare en uppgift till min kurs och detta gör mej ganska stolt!
Dock infinner sig en viss oro då nästa uppgift är den slutgiltiga!
Nästa inlämning ska nämligen vara en sammanfattning av hela kursen.
Ett skriftligt slutprojekt kan man säga.
Vad himla bra att jag var tvungen att ta upp det nu och dränka mitt lilla ljus av hopp!
-DAAA??!!
.
Nej då, jag har - än så länge - gott om tid på mej så det ska nog gå vägen.
.
Men hörrni;
Detta med kvinnans "fittiga vecka" (som jag så vuxet väljer att kalla det) får mej att fundera en del. . .
.

TÄNK om man ändå var en BJÖRNHONA!
*Man vore ruggigt stor och respektingivande
*Ingen i min omgivning är varken förvånad eller äcklad av att jag är totalt täckt med en tjock och fet pälsmatta
*Att jag morrar, visar tänderna och "smäller" lite med käften räcker gott och väl för att du skall fatta att det är bäst att hålla dej på låååångt avstånd
*Att min andedräkt luktar som död gam är inget konstigt
*Jag ÄTER HELA TIDEN och så MYCKET JAG BARA KAN för att, helt naturligt, bli tjock och fet
*Sover bort hela den svinkalla vintern
*Föder ungar - i SÖMNEN - som i sin tur är ursöta och halvt "självgående" när jag väl vaknar
Äsch! Måste jag radda upp fler exempel på att ett björnliv vore helt UNDERBART?!
Kan man konvertera till björn?
Isf så tror jag att jag skall göra det.

Ja, likt som fan! (jämför med den övre bilden - nog skulle du backa för oss BÅDA???)

Hah!

Här behövs ingen konvertering!

-Jag ÄR redan en björn!!!

.

BrumeliBrum - Nu ska jag kika på "Halv åtta hos mig"!

Kram , Puss

Imorgon: NY vecka NYA/HÅRDARE tag!

Hej svejs, här kommer ett snabbt bloggrejs!

Har nämligen inte tid att skriva även då jag har MASSOR att berätta!
Ska därför köra ett "snabbryck" nu får se vad jag får med. . .

Det är nämligen så att jag, på min födelsedag, fick en TV (vilket jag har skrivit om redan) av mamma och pappa.
Har nu blivit riktigt trevligt att se på tv och ikväll, kl 21:00, blir det "Rallybrudar". . . !
Där av denna BRÅDIS!

Idag har jag varit hemma i Skedvi då vi hade lite "23:års kalas" för mej.
- Sweet!
Av min kära syster fick jag långfillsingar och en vit sjal - precis vad jag hade önskat mej! -PERFEKT och TUSEN TACK SNUTTAN!
Av faster, kusin och farbror fick jag en spabehandling! - Lovely!
Farmor, mormor, morfar, moster, morbror och kusiner gav mej pengar. -Kanonbra då jag nog tänker köpa riktigt bra grejer att göra rent nyllet med.
Exuviance - DYRT men SNUSKIGT EFFEKTIVT!
Inget man unnar sig då man är luspank men NU ska jag köpa mej detta för mina födelsedagspengar. -TACK!

Här kommer en något tung bekännelse:
Under de senaste TVÅ veckorna (fan, det är nog de senaste TRE veckorna. . . MINST. . .) har jag fuskat en hel del med maten. . .
Alltså INTE så att jag har låtit bli mat - Nej, jag har ätit på tok för mycket och på tok för FEL!
Har varit lite stressad och lite nervös, mm.
Då jag GENAST märker stigande siffror på vågen och att kläderna krymper ovanligt snabbt under perioder som dessa så har jag beslutat att öppna ögonen i TID denna gång!
Det är bara några kilon jag har gått upp.
Innan dessa "NÅGRA" blir till "MASSA" kilon så tänker jag ta tag i mitt beteende NU!
Eller i morgon - MÅNDAG (dessa jävla måndagar...)

Har även varit kass på att plugga.
Inlämningsuppgift på onsdag och då jag tycker att nuvarande kapitel är skitsvårt så har jag "glömt bort" att jag studerar.
Nu är det hög tid att ta tag i även den biten.

Johoo! -Allt detta med start i morgon.
Nu är det RALLYBRUDAR, OSTKROKAR, COLA och SNÖREN (jordgubbssmak) som gäller. . .

Kram , Puss

Födelsedag och TVförhandlingar

Idag är jag verkligen glad!
Jag har haft en UNDERBAR födelsedag!
Jag som alltid gruvar mej och våndas till tusen inför mina födelsedagar. .
Nu kanske det är slut med det för denna dag har varit TOPPEN!

Vaknade av ett sms.
Då jag kollade telefonen visade det sig att det var det TREDJE grattis-smset.
Första hade skickats 00:15.
Nu var klockan alltså 07:15 och detta var BARA början!
Under dagen har det rullats in massor med Grattis-hälsningar från alla håll och kanter!

Alltså, till alla Er underbara människor som kommit ihåg mej idag vill jag verkligen säga:
TUSEN TACK!
Erkänner att jag blev lite rörd. . .
Nog brukar jag få ngt grattis-sms när jag fyller år men sååå många som jag fått idag ( + alla GRATTIS på facebook!!!) är långt ifrån "vanligt" för min del!
Riktigt glad är jag!

Ok.
Slog alltså upp ögonen till tornerna från ett sms.
Då jag inte riktigt orkade gå upp kl 07:15 så låg jag kvar en stund till.
Mamma ringde ca 08:15 och sjöng för mej!
Efter den ljuvliga söt-sången säger hon:
"Hej! Jag har gjort varm choklad till dej. Är det ok om jag kommer med den nu?"
-WHAT?! CUTE!!!
Slängde på mej mjukisarna och for ut för att "snabbrasta" Melvin.
När jag kom in satte jag mej vid tv:n och inom kort stod mamma innanför dörren!
"MÄH!? Du skulle ju ligga i sängen!!!" utbrast hon.
-Sötan då!
Gick till Tv:n igen då och efter att mamma hade pysslat en stund i köket kom hon in med varm choklad toppad med grädde och, till det, smörgåsar!
Mumms!
När jag hade käkat mej mätt plockade hon av - försvann åter igen in i köket - kommer ut med en PRINSESSTÅRTSBIT med ROS och allt!
-YUMMIE!
Snacka om SUPERMYS!!
Kände mej verkligen som en liten prinsessa!

Efter denna morgonstund med mamma åkte hon hem till skedvi igen och jag tog min morgonprommis med Jenny och vovvsen.

Kl 12:00 kom mammsen hit igen för att hämta mej.
Nu skulle vi till Avesta med min strejkande mobil!
Innan vi åkte avslöjade hon att jag skulle få en TV av henne och pappa!
-STOPP!
Där blev det lite smetigt i mitt huvud igen. . .
En TV?!
Jag HAR ju en TV...?
Alltså, min tv är från 1600-talet, har inbyggd VHS-spelare, en skärm som är mindre än min lilla dataskärm (överdrev där men TYP iaf...), tjock och fet till MAX (då mina allra VÄRSTA "tjock-tänkar-dagar" infaller brukar jag gå till tv:n - puta med magen och säga till den: "tjockare än dej blir jag då aldrig iaf!"), ah, min tv är verkligen kass.
Men samtidigt så fungerar den och då tänker jag:
När man går hemma och är sjukskriven och sur - ska man då verkligen få HA en "fin-tv"?...
HUR skulle det bli med en annan tv?
Det vart liksom en lite för STOR förändring och den skrämde mej till en början.
Efter en stunds tankeverksamhet blev jag JÄTTEGLAD!
Fan vad SNÄLLT!
En NY tv!
Kanske till och med en tv som man INTE behöver sitta med lupp för att se bilden på!
Barnrumpan i mej vaknade!
-------------------------------------------------------------
Damen i Telefonkassan ifrågasatte inte ens garantin på min mobil.
Nej, hon tog den direkt och gav mej en låne-mobil så länge (vilken i sin tur inte alls föll mej i "smaken" - för avancerad - så jag tog en utav mina egna stenålderstelefoner ist. "Den som spar han har"). No prob!
Sedan gick vi in på +huset:
-Apoteket (tror att Melvin har fått "snopp-katarr" så jag införskaffade lite "veterinärprylar")
-H&M ( jag köpte en höstjacka till mej själv vilket jag var väl i behov av)
-Hälsokost (prövade läsglasögon. Var mamma som skulle ha men sånt är ju skoj att pröva iaf. tihi. inga glasisar blidde det)
-Lindex (vad jag skulle in dit och göra vet jag inte...? JO, skulle kolla om de hade ngn drive på strumpbyxor. Sånna som "håller in" lite här och lite där. Var drivefritt så vi gick ut snabbare än vi kom in tror jag)

Sedan bar det av till ELGIGANTEN!
hittade min TV ganska snabbt i TVjungeln.
Då vi står och kikar på denna, funderar över VAD som skiljer alla tv'ar ifrån varandra (för utom priserna), kliar oss i huvudet och, antagligen, ser rätt bortkomna ut, så kommer det fram en grabb och frågar:
"behöver ni ngn hjälp?". .
-"ehrmeh.... Mjaoooa.. Är denna bra?"
GISSA vad killen frågar då???!
-"ja, den är väl helt ok. Men det beror lite på... Vad ska du ha den till?"
Hrmpfh, hörde jag rätt?! kände genast att en blick mot mammas håll inte var tänkbar och att denna försäljare SJÄLV skulle upptäcka vad han nyss frågade hoppades jag starkt på.
Detta gjorde han dock inte.
Nej, nu var det mitt drag. -Jag skulle alltså svara vad jag skulle använda min tv till.
Funderade ett tag.
Kanske skulle den passa som Yogamatta?
Tavelram?
Sittunderlägg?
Bordsskiva?
Gästsäng kanske?
Nej, mitt svar blev - kort och gott:
"Jag ska nog TITTA på den". . .
-"Ja men DÅ är den helt ok."
Orkar inte skriva hela konversationen här nu.
Skriver bara det som var roligt.
då vi bestämde oss för tv'n råkade försäljaren komma på att det var den sista!
-FINE!
Madelene tog tjuren vid hornen och insåg PERFEKT läge för förhandling!
-"Grejt! då gör du ett bättre pris på denna nu då som alla har varit och fingrat på"!
Madelenes mamma:
NOT!
Mamma HATAR att "förhandla" och då TV:n redan var nedsatt till veckans kampanjvara blev det ingen mer förhandling där inte.

Okidok!
På vägen hem stannade vi, vrålhungriga, och tog en baguettefika!
Så jävla mysigt!
Handlade och for hem.

Hemma installerade jag den NYA tv:n på stört och det var inte ett dugg sorgligt att byta ut tjockisen med miniskärm mot en 32" som var smal och smidig.
Mamma hade varit hem till skedvi med varor, hämtat Olzon (familjens vovve) och sedan kom hon igen.
Kl 16:20 kom pappsen från jobbet.
Han hade köpt med sig mat från Lappens Grill och vi åt tillsammans - helmys!
Mormor ringde och talade om att hon hade önskat en låt till mej på radion.
Då jag inte ville slå av nya tv'n blidde det stumtv och radio på.
Tyvärr kom inte mormors önskelåt med men hon hade iaf ÖNSKAT en låt för min skull!
-Sweet!

Då vi sitter i soffan och jäser ringer världens finaste VICAN!
Hon ville komma och ge mej en "grattispuss"!
-Lovley!
Söt-Vican kom - stannade inte länge men det var ändå supermys då vi inte ses så ofta som man skulle önska.

Efter detta bytte jag om och drog iväg på gympa!
Nu sitter jag här.
Svetten har torkat in på mej och jag SKA slänga mej i duschen.
Var bara tvungen att få berätta om min födelsedag då den har varit UNDERBAR!

Kram , Puss

Relationer

Pjufh!
Dagen började riktigt BRA!
Vaknade i tid - klev ur sängen I TID - gick "långmorgonprommis" med Jenny och hundarna - latade mej lite - duschade - åkte till Donken med Jenny - gruppterapi.

Hade riktigt bra feeling i dag.
Inga katastrofala "surtankar" (Inga "surtankar" alls faktiskt), förkylningen kändes som bortblåst -endast en, något, halvotät kran var enda spåret efter den!
Nej, jag kände mej på snuskigt bra humör hela dagen.
-Iaf fram till typ kl 13:42. . .
Gruppterapin började bra.
Trevlig stämning och solen nådde oss, med sina strålar, in genom fönstren.
-NICE!
Sedan berättade "A-K" att vi skulle ha ett "tema" idag (BRA då det är lättare att dra igång diskutioner då).
Tema: Relationer. . .
-Mindre BRA. . .
Inget snack om "pyspunka" där heller!
Nej, det var som att någon körde en stor BORR i hela mej och jag "kolade" på stört!
Med den positiva inställningen och trevliga magkänslan som jag hade gynnats av hela dagen så trodde jag verkligen inte att det skulle kunna bli ett sådant helomvänt kast i humöret.
tydligen blev det det.

Satt tyst mest hela tiden - Jag som, i vanliga fall, BRUKAR vara den som håller "låda".
Relationer var det sämsta ämnet jag hade kunnat tänka mej idag.
relationer är ett utav mina allra svåraste "livstyngder".
ALLA typer av relationer. . .
Relationer och tillit. . . -Inte mina starka sidor ännu.

Med mitt positiva humör var jag inte alls upplagd för att prata om det.
Det är egentligen ett superviktigt ämne för min del men just IDAG orkade jag verkligen inte med det.
Stängde av.
Orkade inget säga och vad de andra sa gick inte riktigt fram.

ATTANS!
Väl hemma övervägde jag att skölja ner en Stesolid med ett glas juice, sätta mej vid Tv:n och tjura eller gå en prommis med Melvin.

Då Melvin hade varit hemma och behövde gå ut så blev mitt beslut:
Gå ut med Melvin - låt honom göra det han ska - gå in och dränk dina sorger, ilska, bekymmer och skit med stesoliden!
-Var så god!

Väl ute gick jag en bit. . .
Då solen fortfarande sken och min lilla snuttvovve var så sprudlande glad över att vara ute och busa bland färggranna löv och maskletande fåglar så förvandlades min "kortis" till en hel prommis.

Gick och funderade.
Tyckte lite jättesynd om mej själv.
Upptäckte, till min fasa, att de under dagen hade satt upp "PLOGPINNAR" efter vägen!
Började LE lite åt mej själv då jag insåg hur jag gick och matade mej själv med "neg.tankar".
Såg till och med PLOGPINNARNA som ett HOT och ett "stackars-mej" argument!
Kom på att sol-ljus ju skall vara så enormt bra för välmåendet så då jag gick mot solen spärrade jag ögonen i den - höll fast blicken tills det gjorde ont i ögonen och jag, som en medicinsk bieffekt, vart "blind" i typ 10 minuter efter det.
-"Giv mig lite glädje nu då soljävel!"

Kul...?
Njae men det fungerade nog för nu är jag inne och denna prommis och "solenergi-intag" gjorde faktiskt nytta.
Har inte tagit någon stesolid.
Insåg att ett TEMA, som inte passade damen just idag, och att det nu mera finns PLOGPINNAR efter vägen inte är tillräckliga argument för att få ta en "Stess".

Nope, får helt enkelt leva med att jag blir LEDSEN över att min hantering av relationer inte är den bästa.
Eller nej, jag tänker inte leva med det!
Jobbar på det och kommer så fortsätta göra tills det fungerar och jag kan behärska mina relationer till min omgivning!

Kram , Puss

Sjuk-Kärlek

Jajemensan!
Jag är SJUK...
-Förkyld rättare sagt.

Eller hmm.... ?

IGÅR var jag jättedålig!

Feber och grejs.

Vaknade på morgonen och kände mej krasslig som bara den.

Då jag absolut hade bestämt mej för att gå på gympa på kvällen så tänkte jag typ "äschä, det blir bättre under dagen".

Jag har ju en förmåga att kunna "inbilla" mej en massa sjukdommar och förkyldningar...

Detta visade sig dock INTE vara inbillning.

Nej, ist för att bli BÄTTRE så blev jag SÄMRE under dagen.

Sov en stund på middagen - vaknade med sprängande huvudvärk och kallsvettningar.

Blidde avbokning av gympan och då jag inte ens orkade gå ut med Melvin bestämde jag mej för att åka hem till mammsen och pappsen.

Väl där - med en otrolig "tyck-synd-om-sjuka-mej" inställning - gjorde mamma en kopp varm choklad till mej! Mycket kärlek och en stor "klick" (=HÖG) grädde gjorde tydligen susen!

Idag när jag vaknade kände jag mej fortfarande krasslig.

Då förmiddagen hade gått blev det bättre och bättre.

Ingen feber längre tror jag och nu är jag snart på väg till Hedemora för att träffa psykologen.

Angående mobilen så löste jag det ganska snabbt.

man kan ju gå in på TELIAs hemsida - mina sidor - och där finna sin PUK-kod.

Inte så svårt.

Dock var jag helt slut, så den händelsen bidrog säkert oxå till feberfrossan. . .

Typiskt mej att hetsa så fort jag inte har ALLT under kontroll. . .

Hur som helst så böt jag PIN-kod så jag inte skulle behöva använda 9:an och då oxå kunde behålla min "nya" mobil.

Guess what?!

-5:an hade givit upp helt och hållet nu också!

Testa skriva ett sms utan att använda J,K & L!

Övervägde att kasta mobilen hårt i stenväggen ELLER ta en urgammal mobil som låg i skåpet.

Tur att jag äter medicin mot mina dampiga ADHD utbrott säger jag bara för alternativ nr 1 låg nära till hands, men det BLEV alternativ 2.

Alltså - användande av gammal mobil.

OOPS!!!

Nu måste jag dra fort som fan!

Kram , Puss

Rädda mej!

FY FAAAAN!!!!!!!!
Nu går det inget bra för mej alls!
Blir så jävla trött och less så jag vill bara gå och dö eller ngt.

Telefonjäveln har, sedan läääänge, krånglat.
Började med att stjärnan längst ned i vänstra hörnet slutade fungera - kunde inte använda STORA bokstäver i sms.
Detta var inget katastroffall direkt.
Värre blev det då 9 började krångla - Tröck jag hårt som fan fungerade den. Antingen blev det dubbla siffror ( då kunde jag bara ta bort en) men ibland blev det bra med lite hårdare tag.
Siffra nr 5 kom sedan i "krångelstegen". Den ville inte alls ibland, men om man höll in knappen läääääääänge kom siffran 5 upp. man kunde där efter "bläddra" om femman till en bokstav om det är sms vi snackar.
NICE.
De senaste dagarna har knapp 9 gett upp helt och hållet.
Sist, men inte minst, slutade volymhöjarknappen att fungera.

NU - Precis NYSS - slog mobilen AV sig!
Jag slog då PÅ den igen vilket följdes av att den bad mej skriva i PIN-Koden!!!!
Oh Shit!
Min pinkod innehåller siffran 9!!!
-Fungerar NOT!
Efter ett totalt psykbryt (som jag ÄNNU INTE kommit ur) så har jag lyckats få telefonen att be om PUK-koden!
VILKEN ÄR DET DÅ???!!!
Jag har haft samma jävla nummer sedan jag var 13 år så vart dessa papper är har jag NOLL koll på!
Inte i mina pärmar iaf!

MAMMA!!! -KAN DU VARA SNÄLL OCH KOLLA HEMMA OM DU HAR DEM KVAR I NGN SVINGAMMAL PÄRM?!

Vet fan inte vad jag skall göra nu.
Detta är så jävla frustrerande så jag håller på att tappa kontrollen helt på mej själv!!!

Tjejkväll På Romme!

Ikväll bär det av Till Romme på TjejKväll!
Ska bli superkul!
Inte minst för att mina förväntningar berstår i att jag skall komma hemdragandes med MINST en sådan här säck:

Money Money!

Jopp, jag tänkte bli ganska rik idag.
Då jag har spelat på trav någon gång förut också (med framgångar som har lyst med sin frånvaro tyvärr) så har jag ju, denna gången, fördelen att VARA PÅ PLATS - SE hur hästarna ser ut / rör sig och vilken form de verkar vara i.
Detta blir kanonbra då jag kommer att titta efter och satsa på hästar med denna typen av speed:

NEJ, detta är INTE galopp! Detta är en FLYGANDE häst!

Sånna ska man alltid satsa på så det kan flyga över och runt sina konkurrenter och på så sätt, oavsett vart i klungan de befinner sig, ta sig FÖRST till mål!

Har man en förskräcklig otur blir hästen KÄR i en KANIN under loppets gång. . . OM så sker är man ganska körd och vinnarplanen spricker. För det mesta så hålls kaniner och harar ifrån banan så detta scenario brukar sällan inträffa som tur är!

Nej, en häst med fokus på seger är allt man behöver kolla efter. Om vinnarviljan finns där ser du detta på skona.

Har hästen NIKE-skor är det en solklar vinnare som verkligen gått in för ett segerlopp. Adidas är, även det, godtagbart. Hästar som saknar skor (ja, en del väljer att springa BARFOTA! Idiotiskt! -Tänk dej själv hur det skulle kännas...) är bara där för "utfyllnad", "förvirring" och "penga-bedrägeri". Jo, en del stackare förstår inte detta och satsar även på dessa vinstchanslösa krakar..

Om jag forsätter med detta resonemang så kommer nog min pengasäck gå till någon helt annan och ALLA hästar på Romme gör, troligtvis, såhär åt mej:


Det finns ju EN lösning till. . .:

Mjae, hur det går ikväll vet man aldrig.

Eller mjoe, antagligen kommer jag åka dit, äta gott, ha en massa skoj, hetsa upp mej och skrika högst av alla under loppen, tjura lite över att mitt "säkra kort" inte vann, Tjoa och tjimma och jubla över att (i ett annat lopp) mitt stora hopp vann och jag kanske får tillbaka en del av min satsning på den pållen, åka hem igen - ännu lite fattigare än innan jag sist lämnade hemmets trygga vrå MEN, troligtvis, haft en supertrevlig kväll!

Jag har faktiskt ett V5-program framför mej just nu som jag kollade lite i igår.

Hittade några "säkra" hästar och några som jag kan tro har en möjlighet att "skrälla".

Ska studera det ytterligare lite mer så jag inte är helt borta när vi väl är där.

Spännande och roligt blir det iaf!

Nu till något HELT annat som jag bara måste få berätta:

Fick omdömet på min senaste uppgift idag - VN (Väl i Nivå) IGEN!

Puh, Pressen blir stor men jag står för att jag känner mej stolt som en tupp verkligen!

Håll tummarna för att hästarna springer som jag har tänkt ikväll nu!

Kram , Puss

Heltäckande slöjor - Nu är det kört för min pedagogik

Dra åt helvete!
Jag försöker verkligen att se till alla människors egna åsikter och värderingar.
Vi lever i ett fritt land där man har rätt till sina egna åsikter och vi prompar starkt på jämställdhet osv.
Jag tränar på att förstå andra människor.
Även om de inte har samma åsikter som jag alltid så är jag verkligen öppen att lyssna till hur andra ser på saker och ting.
Att försöka förstå andras behov, åsikter och tankesätt har, för mej, blivit skitintressant!
.
Jag har lugnat ner mej massor och hetsar inte upp som jag gjorde förut bara för att folk ibland har andra åsikter än vad jag har.
Nej nu försöker jag sätta mej in i deras situation och lyssna till vad de har att säga för att få en förståelse för varför de gör som de gör, säger som de säger osv.
.
Jätteroligt och givande att mina ögon har öppnats och jag har fått så många fler synvinklar nu mera!
Är "öppen för förslag" kan man säga - inte alls främmande för att, vid goda argument, kunna ändra på mej och mina åsikter (men då ska det vara bra motargument...).
.
Tyvärr såg jag just ett reportage på kanal 1 som verkligen fick mej helt HYSTERISKT ARG!
Jag VET att detta med "heltäckande slöja" har varit på tapeten ett längre tag och jag har inte, hur jag än vridit och vänt på det, kunnat finna förståelse för det!
Nu brast det och jag kan INTE hålla käft längre utan MÅSTE ta upp detta!
.
FY FAN säger jag ÅTER IGEN!
Vi, ALLA JORDENS MÄNNISKOR, föds NAKNA!
Sedan att man, i vissa religioner, klär sig på vissa sätt är helt fritt.
(jag har ju själv kläder på mej och skulle inte drömma om att åka NAKEN till ICA för att köpa en limpa)
Absolut ska man få tro på vad man vill och följa sin tro till den nivån man själv bestämmer sig för.
MEN att man skall gå ut och beblanda sig med folk i förd kläder där man liknar ett spöke och skulle kunna vara precis vem som helst borde vara totalt förbjudet (nu snackar vi detta extrema, där inte ens ansiktet syns)!
Alltså, när barn klär ut sig till spöken drar de ett vitt lakan över sig, klipper hål för ögonen, säger BU och skrämmer varandra!
.
Vi föds som sagt nakna - med lemmar, nerver och muskler som gör att vi kan uttrycka oss både med ord, minspel och gester.
Detta utgör en stor del av hur vi kommunicerar
Om jag skriver ett par rader här så kan de uppfattas på ett helt annat sätt av dej som läsare än om jag personligen står öga mot öga med dej då du även kan se mina gester och mitt minspel.
Detta är ju hur viktigt som helst!
.
Tex sånna som jag, jag har borderline och ADHD, jag har en sjukt bred fantasi.
Jag misstolkar lätt och tar många gånger saker väldigt negativt.
Detta är en orsak till att jag inte vågar prata i telefon.
Jag ser då inte personen och tolkar denne då ofta som att den har en negativ inställning till mej eller till det jag säger.
TYP.
Därför är det mycket lättare för mej att SE personens kroppspråk och minspel i ett samtal.
VET att jag INTE är ensam om detta!
.
Vad gäller BARN så är detta ännu viktigare!
Har precis läst i min kursbok om ett svingrymt experiment som gjordes på 1800 talet (kan ha varit 1700 talet också, minns inte riktigt nu).
Det gick ut på att ett X antal mammor födde barn, när barnen väl var födda fick mödrarna bara vara hos dem när det skulle ammas. De fick INTE prata med barnen utan endast göra det de skulle (mata) för att sedan gå ifrån dem.
Detta skulle göras för att se vad som hände med barnen då de inte fick mer kontakt, närhet, se sin mammas ansiktsuttryck, känna hennes närhet eller höra henne prata.
Vad hände då?
Barnen DOG!

Nu var detta ett extremt exempel (egentligen hör det nog inte hit heller riktigt), men det jag vill få fram är att en person som inte tänker visa vem hon är skall hålla sig undan barn!
Om jag hade barn skulle det aldrig tillåtas vara på ett dagis där "Fröken" inte tänker visa sitt ansikte så barnet kan läsa hennes miner!
.

Nej men snälla! Kan vi inte införa en dag då ALLA bär ett sådant svart skynke med tillhörande heltäckande slöja?
En dag då ALLA går runt som svarta spöken!
En dag då vi är helt anonyma och INGEN kan se vem som är vem!?
Snälla inför en sådan dag!!!
Skulle vara så roligt!
Själv skulle jag passa på att göra en massa olagligheter, bus, rån, mm. INGEN skulle ju veta att det var jag!
Under det stora skymmande svarta skulle jag täcka håret med en badmössa, packetera in kroppen med gladpack, alltså täcka mej från topp till tå för att inte lämna ngt DNA som kan koppla mej till alla mina brott jag tänkte begå under denna dagen då vi alla ser lika dana ut!
.
Förresten!
Hur fan ska vi ha det med denna förbannade jämställdheten?!
Det är ju för MÄNNENS SKULL de täcker sig!
Alltså, ska en sådan kvinna jobba på t.ex ett dagis så kan hon, EVENTUELLT, tänka sig att visa sitt ansikte för barnen men bara om inga pappor kommer dit. Då måste det minsann täckas igen!
Detta utgör ju också att inga män skulle vara välkomna att arbeta på det dagiset för denna kvinnas skull.
SNACKA OM DISKRIMINERING!!!!????
Jag blir så jälvla förvirrad!
.
Nej, nu har jag varit arg känner jag. . .
Åsikter är välkomna, även då jag antar att jag kommer få en hel del skit för detta.
PÅ MEJ BARA!
DENNA DEBATT TAR JAG GÄRNA!

.
.

Kram , Puss

Vikter och Födelseångest

En genomsnittlig Svensk höna väger ca 3 kg
(Undrar vad en Norsk höna väger då?... kan det vara så stor skillnad?... hmm....),
Ett mänskligt hjärta väger 250-350 gram
(Snacka om skillnad om man vill jämföra med blåvalens hjärta som väger ca ETT TON!!!),
En sån betonggris som brukar befinna sig på parkeringar och många gånger orsaka bulor på bilar (iaf på mina) väger 290-300 kg,
Själv väger jag betydligt mer än jag önskar,
En 500-lapp väger ca 1 gram
Tomten väger lite för mycket. För hans egen hälsas skull bör han göra sig av med några kilon, men då jag inte skulle uppskatta att träffa tomten på gymmet (skulle, för det första, bli livrädd, men för det andra så skall han bara visa sig på julafton tycker jag), och då jag tror att hans image skulle förstöras en del anser jag att han bör fortsätta vara rund och gó (Hjälp vad EGO jag är!).


Snart kommer den dagen som jag föddes på. . . Alltså det var ju året 1987 men iaf.

Ärligt talat så är den dagen, för mej, ganska obehaglig.

Den följs av stresskänslor, orostankar och negativitet.

VARJE år tänker jag att:

"Nästa år blir bättre! DÅ kommer mitt liv att ha tagit vändning och jag har lyckats med något, BLIVIT något, blivit iaf 'frisk'. Jag tjänar mina egna pengar på ett ARBETE, jag KAN hantera mina känslobesvär och livet ser mer normalt ut."

Att liksom stå på självaste födelsedagen, och verkligen få det svart på vitt att NU har det gått ett helt år sedan sist, får tankarna VERKLIGEN på "helspinn".

-Vad HAR jag åstadkommit då?

Har jag lyckats fått båda fötterna på jorden och blivit VUXEN?

Har jag en egen, förtjänad, ekonomi eller ligger jag FORTFARANDE och krälar i "beroende-av-andra-träsket"?

Så jävla bitter känsla av att ÄNNU ett år bara gått mej förbi och jag FORTFARANDE är i behov av heltidsarbete med mej själv. . .

-FUCKJÄVLAHELVETESKITFAN!

.

.

Att jag faktiskt har börjat STUDERA en kurs (vilket för bara ett halvår sedan var HELT OTÄNKBART) är inget jag lyckas se så tydligt på.

Detta är egentligen ett ENORMT framsteg!

Ett ändå större framsteg är att jag gillar det och det fungerar BRA!

-DUKTIGA JAG!

Att jag VET vad jag VILL (iaf typ vad jag vill) nu också är, även DET, ett jättekliv åt rätt håll.

kvällarna då jag satt och planerade självmord och skrev avskedsbrev är borta.

Alltså - Jag har kommit lååååååångt på detta året egentligen!

Jävligt tråkigt bara att jag själv har så svårt att se det!

Måste dock säga att det blir, för mej, lite tydligare nu när jag skriver ner allt detta. . . hmm...

Inledde detta inlägg med en negativ och tung suck,

AVSLUTAR dock med lite positivare andetag.

Oj så sött! ;o)

Kram , Puss

Rorschachtest. . .

Gissa när jag somnade i natt (i morse)?!
03:33 slog jag sista kiken på klockan. -DÅ var jag trött så jag antar att jag somnade typ 30 sek senare.
Iaf så var det en ytterst tråkig natt.
Klev ändock upp kl nio (vill inte vända på dygnet men var tvungen att ta en liten sovmorgon iaf...).

Jag och Sara åkte till mormor och morfar för att dricka 11-kaffe (blidde kvar på middag också. mumms).
Sötisar!
De är så himla härliga min mormor och morfar!
Mormor äger, sedan länge, en soda streamer som hon idag påpekade att hon minsan INTE kunde med även då hon faktiskt var sugen på bubbelvatten många gånger.
Riktigt synd tyckte jag och Sara att hon inte kan använda den då hon har en!
Det är ju så enkelt också så vi bestämde oss för att lära henne.
Hmm...
Morfar satt på soffan och tittade på, men när varken jag eller Sara lyckades få fast flaskan i själva mojängen (det var faktikst lite svårt... i vanliga fall brukar man SRUVA fast flaskorna, men här skulle man pricka in några skåror rätt och bara vrida ett halvt varv för att den skulle vara på plats) kom morfar till undsättning.
När flaskan väl var på plats var det dags att trycka i lite bubblor!
Mormor tog skydd på långt och säkert avstånd från soda streamern.
-Hon skrek och var livrädd! -"Tänk om den sprängs?!"

Vi skrattade som barn, både jag, Sara och morfar.
När vi insett att mormor faktiskt VAR rädd för streamern bestämde vi oss för att hon skulle övervinna sin rädsla.
Vi gjorde i ordning en ny flaska och sedan var det mormors tur att TRYCKA PÅ KNAPPEN!
Med ett avstånd på ca 1,5 m mellan sig och prylen sträckte mormor fram armen och satte fingret på knappen.
"Tryck nu då"! uppmanade vi.
"Jag gör ju det!" svarade mormor.

Ok.... Hon stod så långt ifrån att hon inte fick ner knappen tillräckligt långt.
Mormor var tvungen att ta ytterligare ett steg mot sin fiende!
Tjutandes och blundandes fick hon tillslut fart på bubblet!
-BRAVO MORMOR!!!
Det pös till och i samma veva kastade mormor sig bakåt och utbrast: "BRA! Nu räcker det!"
Vi skrattade så vi nästan inte kunde andas, morfar skrattade så tårarna sprutade, men vi uppmanade mormor att trycka YTTERLIGARE lite på knappen om hon ville att det skulle bli kolsyrat (det stod att knappen skulle hållas nere i ca 2-3 sek, INTE 2-3 hundradelssekunder...)

Hur som helst så lyckades mormor med vattnet och vi fick oss ett härligt skratt.
Förgyllde verkligen dagen!

Har varit in till psyk i Hedemora idag också och gjort ett "rorschachtest".
Det ingår tydligen i gruppterapin att alla skall ha gjort det.
Detta test innebär att man skall se saker i bilder med "bläckplumpar".
Detta skall ge svar på vad man har i det undermedvetna och jag är riktigt nyfiken på vad resultatet kommer att bli.

Alltså, det var bilder som för mej bara var kladd men jag sa det jag först tyckte mej se i bilderna.
Det var både tjuriga ungar, fladdermöss, maskeradmasker, bufflar som slogs, en del könsorgan, änglar, örnar, monster, kohudar, vågor, skator uppspikade på väggar, skorpioner, mm.
Hmm... fatta att jag är nyfiken på resultatet!
Vad kan man få ut av det??
Att jag är jesus som spikades upp på korset kanske?

Ja ja, nu är det gjort och resultatet får jag vänta ett tag på tydligen.

Nu börjar "halv åtta hos mej"!
HJÄÄÄLP!
Brådis!
BYE BYE!

Kram , Puss

Sömnlösa Nätter. . .

Dessa sömnlösa nätter är inget jag hurrar för direkt.
Hade OFTA OFTA OFTA nätter som denna förut.
Nu har det blivit betydligt bättre och jag får oftast några timmars sömn, även om den varierar sig en hel del. . .
Nu är jag iaf dödstrött.
Vi har varit i Söderhamn och fällt träd, dragit ris, dragit stock, sågat ved - You name it!
Hela Lördagen slet vi som djur.
Det vat kanonfint väder och stämningen var riktigt trevlig så det var faktiskt skitmysigt trots det hårda jobbet.

Idag har kroppen upplyst mej om att den blivit utsatt för större krav än vanligt.
Jag har då låtit kroppen vila lite och ist låtit hjärnan få sin del av arbetshelgen.
-Skrev inlämningsuppgiften som skall vara inne på Onsdag.
Nu är den klar. Eller ja, "BASEN" är klar. . .
Lite "finputs" och "småjusteringar" kvar.
Under kvällen åkte jag på gympa.
Har gett mej fan på att inte ett enda pass får missas!
Var kanske inte så otroligt "smärt" och "smidig" dock. -SEEEEG...
WHAT EVER?!?!

Hur som haver så ligger jag nu här.
Har försökt att sova i ca fyra timmar.
Gick och lade mej vid tio då jag var så förbannat trött i både kropp och huvud.
-Såg fram emot att äntligen somna som ett litet barn.
Var ju totalt slut.

NEJ DÅ!
Kan inte sova!
Har försökt med allt som vanligtvis brukar öppna dörren till drömmarnas värld.
-Löst korsord, spelat spel på mobilen, haft radion på på skitlåg volym (jag brukar somna då jag hör att radion är på fast jag inte hör vad de säger. blir liksom lite tråkigt då och man slocknar), har tänkt igenom garderoben - vad finns där i?. . . , har lyssnat på Melvins rofyllda snarkningar - INGENTING av det som vanligtvis får mej att falla i koma fungerar idag.

Nej det enda som hela tiden blinkar, med stora idiotvarningslampor runt sig, är ordet "RESPEKT". . .!
Vad ÄR respekt?
Är det ngt man skall förtjäna eller BÖR man bara få det?
Vad är respektlöst isf?
När är känslan av respektlöshet BEFOGAD?

Funderar på om vi lever i den lilla "KränkSäkerhetsBubblan" nu - Bubblan där absolut INGENTING får förekomma som, på något som helst sätt eller vis, kan uppfattas som "kränkande", "respektlöst" eller "nedvärderande".
Är det där vi är?
-I "ÖverKänslighetsTräsk"?

Jag funderar många gånger på varför jag måste agera "dörrmatta" - vara den som man kan trampa på och inte behöver ta hänsyn till.
Samma stund som de tankarna kommer undrar jag vad fan det är för SKIT jag VÄLJER att BRY mej i!!!?
Kanske inte är mej det är fel på utan helt enkelt andra som saknar vett och etikett. . . ?
.
,

Nu tänker jag på KINAMAT också!
VART FAN KOM DEN IFRÅN?!?
EEhhh.... ?
Jag som har varit fan så duktig nu, ett LÄNGRE tag, tycker jag - Tränat bra och INTE ätit så mycket skit. . Varför styr tankarna in på friterad kinamat???

Hmm... Människokännare (av ngt slag) som jag vill bli kan jag inte hjälpa att analysen av detta tankekast kommer igång:
-Jag har funderat över respektlöshet
-Kanske för att jag upplever en brist av respekt på ngt håll,
-Känslan av respektlöshet är väldigt sorglig och nedstämmande,
-När jag mår dåligt, är ledsen eller allmänt "låg" blir oftast MATEN den tröstande faktorn,
-Antingen så går den bort - Äter ytterst lite eller ibland ingenting,
-Tyvärr, oftast så blir det "tröstätning".

Vid "tröstätning", vad gäller mej, går det inte att stoppa in en morot i käften eller körgla runt ett salladsblad i munnen.
Nej då är det ÄTA av kalibern: FETT, SÖTT och MYCKET!
-Så ONYTTIGT som möjligt.
Hade gärna sett att trösten tillfredsställdes av ett salladsblad, en tomat¨, äpple eller liknande, men så enkelt är det inte.

Nej, man ska gärna stoppa i sig sådant som får kroppen att byta upp sig ett X-antal storlekar för att sedan utbringa en ändå värre ångest!. . .

Fy fan, allt detta nu bara av att jag tänkte på kinamat.
Det är väl inte en förbjuden tanke?. . .
Vart bara rädd att en "tröstreflex" var på ingång.
Helt ok just nu - Svårt att komma åt kinamat kl 02:48 på natten. . .
Men om tröstbehovet håller i sig???!. . .

Slut på analysen.
Jag är nog helt enkelt hungrig.

Fortsatt osovande har jag insett att inte heller DETTA hjälpte mej till tunga ögonlock.
Ska ge naturen en sista chans, sedan tar jag till den medicinska hjälpen.

*NattiNatt*

Kram , Puss