måndag 4 oktober 2010

Sömnlösa Nätter. . .

Dessa sömnlösa nätter är inget jag hurrar för direkt.
Hade OFTA OFTA OFTA nätter som denna förut.
Nu har det blivit betydligt bättre och jag får oftast några timmars sömn, även om den varierar sig en hel del. . .
Nu är jag iaf dödstrött.
Vi har varit i Söderhamn och fällt träd, dragit ris, dragit stock, sågat ved - You name it!
Hela Lördagen slet vi som djur.
Det vat kanonfint väder och stämningen var riktigt trevlig så det var faktiskt skitmysigt trots det hårda jobbet.

Idag har kroppen upplyst mej om att den blivit utsatt för större krav än vanligt.
Jag har då låtit kroppen vila lite och ist låtit hjärnan få sin del av arbetshelgen.
-Skrev inlämningsuppgiften som skall vara inne på Onsdag.
Nu är den klar. Eller ja, "BASEN" är klar. . .
Lite "finputs" och "småjusteringar" kvar.
Under kvällen åkte jag på gympa.
Har gett mej fan på att inte ett enda pass får missas!
Var kanske inte så otroligt "smärt" och "smidig" dock. -SEEEEG...
WHAT EVER?!?!

Hur som haver så ligger jag nu här.
Har försökt att sova i ca fyra timmar.
Gick och lade mej vid tio då jag var så förbannat trött i både kropp och huvud.
-Såg fram emot att äntligen somna som ett litet barn.
Var ju totalt slut.

NEJ DÅ!
Kan inte sova!
Har försökt med allt som vanligtvis brukar öppna dörren till drömmarnas värld.
-Löst korsord, spelat spel på mobilen, haft radion på på skitlåg volym (jag brukar somna då jag hör att radion är på fast jag inte hör vad de säger. blir liksom lite tråkigt då och man slocknar), har tänkt igenom garderoben - vad finns där i?. . . , har lyssnat på Melvins rofyllda snarkningar - INGENTING av det som vanligtvis får mej att falla i koma fungerar idag.

Nej det enda som hela tiden blinkar, med stora idiotvarningslampor runt sig, är ordet "RESPEKT". . .!
Vad ÄR respekt?
Är det ngt man skall förtjäna eller BÖR man bara få det?
Vad är respektlöst isf?
När är känslan av respektlöshet BEFOGAD?

Funderar på om vi lever i den lilla "KränkSäkerhetsBubblan" nu - Bubblan där absolut INGENTING får förekomma som, på något som helst sätt eller vis, kan uppfattas som "kränkande", "respektlöst" eller "nedvärderande".
Är det där vi är?
-I "ÖverKänslighetsTräsk"?

Jag funderar många gånger på varför jag måste agera "dörrmatta" - vara den som man kan trampa på och inte behöver ta hänsyn till.
Samma stund som de tankarna kommer undrar jag vad fan det är för SKIT jag VÄLJER att BRY mej i!!!?
Kanske inte är mej det är fel på utan helt enkelt andra som saknar vett och etikett. . . ?
.
,

Nu tänker jag på KINAMAT också!
VART FAN KOM DEN IFRÅN?!?
EEhhh.... ?
Jag som har varit fan så duktig nu, ett LÄNGRE tag, tycker jag - Tränat bra och INTE ätit så mycket skit. . Varför styr tankarna in på friterad kinamat???

Hmm... Människokännare (av ngt slag) som jag vill bli kan jag inte hjälpa att analysen av detta tankekast kommer igång:
-Jag har funderat över respektlöshet
-Kanske för att jag upplever en brist av respekt på ngt håll,
-Känslan av respektlöshet är väldigt sorglig och nedstämmande,
-När jag mår dåligt, är ledsen eller allmänt "låg" blir oftast MATEN den tröstande faktorn,
-Antingen så går den bort - Äter ytterst lite eller ibland ingenting,
-Tyvärr, oftast så blir det "tröstätning".

Vid "tröstätning", vad gäller mej, går det inte att stoppa in en morot i käften eller körgla runt ett salladsblad i munnen.
Nej är det ÄTA av kalibern: FETT, SÖTT och MYCKET!
-Så ONYTTIGT som möjligt.
Hade gärna sett att trösten tillfredsställdes av ett salladsblad, en tomat¨, äpple eller liknande, men så enkelt är det inte.

Nej, man ska gärna stoppa i sig sådant som får kroppen att byta upp sig ett X-antal storlekar för att sedan utbringa en ändå värre ångest!. . .

Fy fan, allt detta nu bara av att jag tänkte på kinamat.
Det är väl inte en förbjuden tanke?. . .
Vart bara rädd att en "tröstreflex" var på ingång.
Helt ok just nu - Svårt att komma åt kinamat kl 02:48 på natten. . .
Men om tröstbehovet håller i sig???!. . .

Slut på analysen.
Jag är nog helt enkelt hungrig.

Fortsatt osovande har jag insett att inte heller DETTA hjälpte mej till tunga ögonlock.
Ska ge naturen en sista chans, sedan tar jag till den medicinska hjälpen.

*NattiNatt*
Kram , Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar