torsdag 22 juli 2010

CELLPROV

Då jag känner mej lite smått hysterisk över att jag i morgon ska göra ett "ordentligt" cellprov tog jag, som telefonpratarhatare, luren i handen i morse kl 07.30 för att ringa till gyn.
I andra änden svarar en telefonsvarare, en sådan som man ska "knapp-prata" med.
Alltså: "tryck ditt personnummer och avsluta med #, välj ditt 'ärende' och avsluta med #, Tack för ditt samtal. Vi ringer upp dej ca 08.05".
Utan att släppa blicken från telefonen en sekund ens började den, mycket riktigt, att ringa - 07.58!
-"Madelene!"
-"Ja, hejsan! Detta var Gyn i Avesta...(stackars kvinnan hann inte ens prata till punkt)"
-"Jaaaa HEJ! Jag har tid hos er i morgon men nu är det så att jag är mer eller mindre LIVRÄDD för besöket, jag skulle hellst av allt vilja bli sövd men det sa barnmorskan i Hedemora att man inte får bli inför en sådan provtagning som jag ska göra i morgon, stämmer det?"
-"Ja..." (avbruten igen)
-"Ah, men då skulle jag VERKLIGEN behöva ngt lugnande iaf om jag skall våga. Går det att ordna tror du?"
-"Absolut, det är inga problem. Men då måste du tyvärr komma en halvtimme tidigare än din utsatta tid så att vi kan ge dej det (Detta sa hon med den mildaste och vänligaste röst jag någonsin hört, en röst som samtidigt verkade tro att det skulle bli svårt/jobbigt för mej att vara på plats kl 07.30 istället för kl 8.00... Jag som skulle kunna åka dit NU om det skulle behövas. Vad som hellst ju bara jag slipper vara i mina sinnes fulla bruk när de ska SPRUTA, skära, bända, vrida och äckla sig där nere...). Sedan får du ligga i ett vilorum tills det är dags för själva provtagningen".

Jag tackade så jättemycket för hjälpen och nu är det alltså ordnat: Jag FÅR lugnande i morgon. Hoppas VERKLIGEN att de INTE "snålar" bara... Morgondagens besök blir nog allt annat än "Trevligt"...

Åh, så himla TYPISKT också!...
Om du har läst min blogg har du kanske läst om mitt senaste "gynbesök" - då jag insåg hur många negativa ord dessa (oftast) otroligt vänliga barnmorskor/gynekologer får intryckta i öronen dag ut och dag in...
Inte minst av mej själv.
Jag var, den gången, VERKLIGEN inte "fin" i mina "ordval" och insåg, vid närmare eftertanke, att jag ALDRIG varit det vid ett gynbesök.
Bara för att det faktiskt ÄR obehagligt, jävligt "utlämnande" och man känner en aningens "förnedring" då man blir TOTALT "genomskådad" i det allra PRIVATASTE man har, så är det väl ändå inte helt OK att vara "ful i munnen"....? Det var så sorgligt när jag kom på att detta är denna kvinnas VARDAG. Det är inte bara jag som slänger ur mej det ena och det TREDJE.
Hon sa nämligen det då jag faktiskt kom på mej själv och bad om ursäkt - "jag är van" svarade hon med ett leende...

Som jag skrev i det inlägget så bestämde jag mej för att vid NÄSTA gynbesök skulle jag vara TREVLIG och se till att bidra till en trevlig arbetsdag för dem. Det är ju trots allt det det är - Deras arbete...

Nu sitter jag här och funderar på om jag verkligen kan hålla det jag lovat mej själv...
Hur fan ska jag kunna klämma ur mej TREVLIGA kommentarer i morgon?!
Bäst vore nog om jag kunde hålla käften helt och hållet. Tyvärr så är det in i helvete svårt att få tyst på mej. Speciellt om jag är skiträdd, vålnervös eller helt enkelt spänd - Då är det tyvärr näst intill OMÖJLIGT. (Det var så jag fick mitt körkort också... PRATADE sönder den stackars gubben jag körde med. Han hann troligtvis inte upptäcka alla mina små fel och brister för att jag pratade, påstod och frågade I ETT. Ibland är detta "vapen" alltså till min fördel.)

Återstår att se hur detta slutar. . .

Nu ska jag krypa ner i sängen och drömma erotiska drömmar om gynstolar... -NOT.

Kram , Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar