onsdag 24 november 2010

SIM-kort

TELEFONEN HAR KOMMIT HEM!!!
Vi har äntligen återförenats jag och den lille röda!
Har tillbringat dagen i Avesta tillsammans med mamma.
Första stoppet gjordes på mobilbutiken där jag hämtade min mobil och lämnade igen "lånemobilen" (som jag INTE använt). Innan vi lämnade butiken fick jag frågan om jag hade "plockat ur allt ur lånemobilen?"
-Jaaaaaa, klart det. Har inte ens använt den så... TACK & HEJDÅ!
Sedan bar det av till Jysk där jag skulle köpa julgardinerna som de hade i veckans annonsblad.
Dess värre så var de slut och de hade "precis fått varor men inte hunnit plocka upp dem ännu. ingen aning om VART just de gardinerna finns just nu tyvärr. ska jag ringa när jag hittat dem?"
Nej, det behövdes inte. Jag kommer någon annan dag ist.
In på ÖB där jag köpte hundgodis och lite andra billiga och nödvändiga pryttlar.
Fick även en termometer av mamma så jag kan se hur varmt/KALLT jag har det inne & ute. -Tusen TACK!
Där efter bar vi av hemöver - mot Hedemora.
Stannade till på psyk där jag gick in och gnällde lite över en besöksräkning som hade dimpt ner i min postlåda TROTS att jag ALLTID betalar mina besök på plats, vilket jag även hade gjort den gången. Löste sig.
Rätt pris - mathandling,
Lappens... - Där blev det en varsin tunbrödsrulle som vi tog hem och lunchade på... mummmmssss...

Efter lunchen slängde vi oss på sofforna en stund. Jag fipplade lite med mobilen och upptäckte att "minneskortet saknas". . .!!
-WHAT?!?!
Då jag inte har använt lånetelefonen var det totalt bortglömt att fröken kassörska satte i mitt minneskort i den!!!
Panik? -Vad är det?!
Jo, nog fan vart det lite små stressigt...
Kul om "lånemobilen" hade lånats ut till någon annan nu!!!
Rinde ett något nervöst samtal till butiken:
"Hej! Sitter mitt minneskort i mobilen som jag lånade?"
"Hmm... Vad var det för telefon du hade?"
"???? Vah? erhhm, ja... det var en Ericson. . . svart. . ."
"hmmm...? Med lucka?"
"ja ja jaaaaa! Precis!"
"Ja, men du, det sitter ett minneskort här!"
"GREJT!"
Vilken jävla tuuuuur! Det blev bara att säga Bye bye till mammsen och dra iväg till Avesta igen då.
När de väl överlämnade minneskortet till mej blev jag stående ett ögonblick.. laddade för att göra bort mej lite, frågade:"jo, erhm, ungefär VART ska jag stoppa detta då?..."
Mannen flinade lite åt mej och öppnade mobilen - stoppade i minneskortet - fick syn på mitt SIM-KORT - utbrast (lite VÄL högt om man frågar mej):
"HUR länge har du haft detta då om jag får fråga?!"
"Va? hmm.. vet inte.. sedan jag fick min första telefon tror jag...Ganska länge alltså..?"
"Ahaaa! Kolla DATUMET!"
-År -00.
Jaha tänkte jag... OCH?!
"Vet du att man ska byta SIM-kort typ vart annat år? Detta är 10 ÅR gammalt! Att det ens fungerar är helt OTROLIGT! Du har inte ens 3G!"
Nähä, jaha?.. Den informationen sa mej inte mycket om jag ska vara ärlig.
Vart dock lite förvirrad;
skulle jag vara stolt över mitt pensionerade SIM-kort som faktiskt fungerade,
eller skulle jag skämmas skiten ur mej då typ alla inne på den butiken nu visste att jag inte har bytt kort och inte kan någonting om elektronikpryttlar?!
Valde det första! - Jag var stolt över mitt antika kort!
Dock fick jag tydligen inte själv bestämma om jag ville ha ett nytt eller inte. Så illa var det tydligen. Ha ha.
Jag fick ett nytt omgående och upplystes om att det skulle dras 95:- på min nästa TELIA-räkning.
OKI.
Då SIM-kortet var bytt kom den helt underbara kommentaren:"Behåll detta också (mitt GAMLA) IFALL du har kontakter eller något kvar där som du vill ha ELLER om du vill RAMA IN DET!"

Det är mycket trevlig och rolig personal som jobbar där inne och TUR är väl det!
Tänk om det hade varit en snobb som hade spärrat ögonen i mej och dragit upp ögonbrynen till hårfästet?! DÅ hade jag nog skämmits till döds tror jag. Nej, kanske inte... Äh, iaf.
var lite små komiskt tycker jag.

När jag ändå var i Avesta så var det lika bra att kuta in och köpa de förbannade gardinerna.
Hade de kommit fram då?!
-Näpp.
Frågade efter dem och bruden i kassan sprang in på lagret för att hämta dem åt mej.
När hon kom ut så såg jag att gardinjävlarna var 160cm! KORTA!!!!
Jag trodde de var LÅNGA!
Stackars tjej! Där hade hon rotat fram dessa gardiner åt mej och så skulle jag inte ha dem!
Ja ja, så kan det vara och så kan det bli.

Lite info:
Ute - -2,3
Inne - 19.4

Tack och hej!

Kram , Puss

2 kommentarer:

  1. Haha, känner igen det där med urgammalt simkort. Jag fick min första mobil när jag var 13 eller nåt sånt, dvs över 10 år sedan :S När min mobil började krångla för några år sedan trodde de inte sina ögon i butiken när de såg mitt simkort :D Det var så slitet att man knappt såg vad det stod på det. Så jag fick också ett nytt :) Kram!

    SvaraRadera
  2. TACK!
    Oj, vad skönt att jag inte är ensam om att vara lite "efter" i elektronikvärlden! ;o)
    Alltså, när grejerna fungerar är det ju inte så lätt att fatta att de är "ute". . . Nej, vi hurrar för att vi lyckas hålla liv i det gamla tycker jag!

    Puss & Kram!

    SvaraRadera