måndag 7 juni 2010

För mycket att göra! Har jag en TVILLING?

.
Just nu har jag för "många" järn i elden.
Att jag aldrig LÄR mej!
Jag VILL ju så mycket, men kroppen/PSYKET ORKAR/KLARAR inte mer än MINIMALT!
Eftersom viljan är så stor så har jag en förmåga att dra igång, tacka ja, och gå med på olika saker i perioder.
Eftersom jag VET att jag får problem vid för många "att-göra"saker så tar jag inte på mej "så mycket" utan håller mej till "lagom". . .
-Jo, eller hur?!
Om det vore så enkelt att vara impulsiv och "allt eller inget-tjej"!
Vad som är "Normalt-lagom" är apmycket för mej, och vad jag tycker borde vara lagom för mej visar sig, ändå, bli för "mycket".
Detta är INTE första gången det händer!

Jag befinner mej i en jävligt ond cirkel:
Har en period där jag har "på tok för mycket" - tar mej igenom - blir helt slut - ledsen - påmind om hur dåligt jag mår under stress och press - avstår/aktar mej för att göra om samma misstag igen - tackar nej till allt/alla - intresserar mej inte för något - blir hyperdeppad - uttråkad - "hittar upp till ytan igen" - nyfikenheten väcks till liv - jag prövar lite aktiviteter/projekt - vips så är det "för mycket" igen och jag börjar om i "den onda cirkeln"....

Vad är balans för mej?
Vem ÄR jag?Fet
Hur ska jag lära känna mej själv?
Är så otroligt "dubbel" så det är fan inte sant!
-Vill så mycket!
-Trivs som fan när jag "producerar" (får saker gjorda och fyller någon typ av funktion)
***
-Tappar fokus
-Blir "blockerad"
-Orken rymmer ifrån mej

Hur ska jag kunna styra livet till det "normala" då jag "går in i väggen" så fort jag bara GÖR något?
Varför "går jag in i väggen" när jag gör saker som jag egentligen trivs med och verkligen vill göra?

Är detta kul?
-Så fan heller!
Jag vill och vill och VILL, men bryts ned så fort jag prövar och försöker!

När jag gjordes kanske jag hade en tvilling?!
En bitter, sur och negativ jävel som inte hade någon som helst livslust eller egentro alls.
Ett fel uppstod och tvillingen blev ingen egen individ utan fick "dela" "skal" med mej.
- "Mej"(Jag) som är en glad, charmig, sprallig och fantasifylld tjej med massor av energi och livsglädje!
... Kan detta vara en teori till varför jag upplever mej så förbannat splittrad?
Det är faktiskt precis så det känns!
- som att en bitter jävel sitter fast i mej och sabbar allt.
Jag gillar INTE henne och hon( /han..? ) gillar INTE mej.
- DELA PÅ OSS FÖR GUDS SKULL!

Hur ska man veta?
Antar att, hur desperat jag än är till att få någon förklaring på mitt underliga mående, så kanske inte en "bitter tvilling" är den mest naturliga förklaringen. . . . ?

Kram , Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar