Hjärnbullar

.
Idag är en sådan dag då jag funderar över om min hjärna verkligen existerar..?
Nej, när jag tillverkades kanske det blev slut på hjärnsubstansen så jag tilldelades en degklump istället...

Har varit seg som fan, trögtänkt, trött och hela huvudet har känts som en explosionsklar bomb.
"degen" är tydligen på väg ut ur ögonen också har jag märkt. - Min syn är nämligen alldelens "mjölig".

Men va'fan!
Positivt tänkande!
Nu är det alltså möjligt att baka "hjärnbullar" igen!
Degen är ju, som sagt, redan på väg ut helt av sig självt så det är bara att förbereda bakbänken med smör, kanel och socker!

Någon som vill smaka?. . . .

Kanske inte ska skylla på någon "miss vid tillverkningen". - Det kanske helt enkelt beror på VÄDRET.
Det spöregnar och åskar från och till. Har så gjort större delen av dagen.
Själv tycker jag att det är jävligt skönt och mysigt, men som ni säkert redan har märkt så "samarbetar" mitt eget JAG inte så speciellt bra med mej själv. . . (jag vet, det låter helsjukt men precis så är det ju. SPLITTRAD.)
"hjärnan" kör liksom sitt race och min "själ" ett annat (eller vad/vilka det nu är som inte kan komma överens).

Funderar starkt på att dyka ner i sängen och hoppas att degen/hjärnan inte ploppar ut utan stannar kvar.

Detta blev kanske ett lite rörigt inlägg. .?
Tänker tyvärr inte göra så mycket åt det utan det får bli som det blir.

Kram , Puss