Tror att den sprang vilse någon gång i mitten på maj.
Har lite svårt att beskriva hur den såg ut. Kan den ha varit blå tro? rosa kanske?
OK. En blå/rosa busig sak med glimten i ögat-DET är nog "glädjen".
Snälla! -Skicka tillbaka den till mej om du får syn på den eller iaf tala om för den att jag saknar den.
Skämt å sido.
Vart tog glädjen vägen?
Har varit en mycket tung period nu ett tag, vilken jag fortfarande befinner mej i.
Jag känner fortfarande en enorm stress inombords,
självkänslan ligger långt under noll - TROTS att jag bestämde mej för att jobba på att försöka "tycka om" mej själv.
Det går inget vidare..
Och mina egna slutsatser säger mej att det inte är så lätt att "jobba" med positiva tankar när man har sjunkit ner i ett "pessimistträsk"..
Jag har som sagt, tagit till "hjälpmedel" nu för att inte säcka ihop helt.
Hoppas på en läkartid redan i veckan där vi kan diskutera detta med medicinering..
Jag fungerar ju bara jag får den lilla extra "hjälpen" och det är det jag VILL! - Fungera alltså.
Visst, det optimala är väl inte att gå runt och "fungera" kroppsligt - själen är ju nämligen "dövad". är ju den som gör ont och förstör.
Nej, givetvis är min ambition att både själ och kropp ska samarbeta som ett team.
Just nu gör de tyvärr inte det och just nu är det jävligt dålig timing att ha en "invärtes fight".
Därför, enklast vore:
skicka hit den lilla "glädjen" om ni skulle få syn på den någon stanns.
Kram , Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar